Det här blir ett litet mellaninlägg till min pågående serie om att hitta “rätt” antal bolag för olika kvantitativa strategier.
Tidigare har jag konstaterat att F-Score i kombination med Magic Formula överlag inte har varit ett särskilt lyckat äktenskap, åtminstone inte de senaste fem åren. Det enda undantaget är den strategi vi själva kör, där vi tar hänsyn till F-Score, men samtidigt ser till att alltid hålla oss inom den högst rankade decilen i Magic Formula.
Andra varianter jag utvärderat, där F-Score kombinerats med momentum eller P/E, har delvis varit lyckade. Två av dessa lyckades pricka in Sinch (+ 302 %) som det högst rankade bolaget under år tre. Det bidrog till att alla portföljstorlekar, trots en väldigt ojämn utveckling de första åren, ändå kunde leverera en rejäl totalavkastning.
F-Score kan alltså tillföra något i en kvantitativ strategi. Däremot är resultaten antingen väldigt ojämna, eller så visar de att man åtminstone inte ska låta F-Score få för mycket inflytande på screeningen.
Hur blir det om vi trots det provar att använda F-Score som ensam faktor, och bara köper in bolag med ett F-Score på 9? I Piotroskis artikel visade trots allt dessa bolag väldigt bra resultat. Det blir förstås olika många bolag varje år, och vissa år kanske man till och med måste ligga helt likvid, men nog bör en sådan strategi ändå ha potential?
Kanske är det inte svårare än att varje år köpa in alla bolag med ett F-Score på 9, luta sig tillbaka och vänta på att casha in. Skit i alla funderingar på exakt hur många bolag du ska ha.
Resultat
Resultaten är helt teoretiska och utgår från att alla köp/sälj kan göras till stängningskursen sista handelsdagen i maj varje år. Däremot är alla utdelningar, inlösen, pågående bud/avnoteringar, o.s.v. med, så det finns inga andra bias i de här siffrorna.
Så här många bolag har haft ett F-Score på 9 i juni varje år:
Inte helt olikt det antal bolag som brukar plockas in i en kvantitativ strategi alltså. Undantaget är förstås 2019, då endast två bolag hade tillräckligt bra värden för att få full pott.
Det här innebär tyvärr att det kan bli reella problem med likviditeten i de bolag du ska köpa in dig i. Den här strategin behöver därför visa upp en bra överavkastning mot andra strategier/index för att väga upp den nackdelen.
Det kan även ställa till det för den som använder belåning, då man plötsligt kan gå över vissa villkorsgränser när antalet bolag i portföljen sjunker från t.ex. 9 till 2.
För full transparens är här listan över exakt vilka bolag som köptes in varje år:
Så här har det gått de senaste fem åren (jun-2017 till och med maj-2022):
Nej, det har tyvärr inte varit någon höjdare till strategi. 90 % efter fem år (CAGR på 13,7 %) är visserligen inget dåligt resultat. Det vore naivt att påstå något annat. Tyvärr tog det nästan tre år innan den permanent vände till plus och i samma veva började gå bättre än SIXRX. Det gör i alla fall mig ointresserad av att kolla närmare på en sådan strategi framöver.
I nästa inlägg återgår jag till att fortsätta utvärdera de två mest lovande strategierna som jag kom fram till senast: (1) en helt vanlig Magic Formula, och (2) Magic Formula / F-Score (vår nuvarande strategi).