Vad är en sektor och varför behöver du bry dig om det?
De flesta tjänster som används för att screena fram bolag erbjuder även möjligheten att screena efter vilken sektor och/eller industri ett bolag tillhör. Det kan vara frestande att anta att samma indelning gäller överallt, och att en bred investering inom exempelvis Information Technology ger exponering mot samma bolag oavsett vilket tjänst du använder. Sanningen är att principerna bakom olika system för sektorindelning kan skilja sig åt mer än du tror, även om utvecklingen går mot att de mer och mer börjar likna varandra.
Även om nästan alla tjänster följer något av de ledande system jag tar upp i det här inlägget, finns det undantag (varav Börsdata råkar vara ett av dem, men mer om det senare). Det kan alltså vara intressant att se vilket system du (frivilligt eller ofrivilligt) är slav under, framför allt för dig som brukar använda sektorindelning som en parameter att screena efter. Kanske har det ingen som helst påverkan i hur du investerar framöver. Kanske gör det att du i större utsträckning tänker på vilka branscher du egentligen får exponering mot, eller hur cykliska (eller icke-cykliska) dina investeringar faktiskt är.
Här tänker jag inte nöja mig med att göra en höna av en fjäder; jag tänker göra en fjäder till en hel hönsfarm. Jag tar upp allt du inte trodde att du behövde veta om olika system för sektorindelningar (och antagligen inte behöver heller)… Det blir en genomgång uppdelat på flera inlägg, där jag bjuder på både korvstoppning, intressanta jämförelser och lite kritiska slutsatser. Jag har själv saknat en liknande sammanställning när jag har letat efter information om dessa olika system. I den tredje delen kommer jag till slut knyta det här till hur det påverkar dig som privatinvesterare.
Om inte annat framgår kommer jag genomgående använda ordet sektor för att beskriva den översta gruppen av bolag. Termen används på samma sätt av ett av systemen (GICS) och är idag etablerad när det pratas om det här ämnet. Om du någon annanstans läser på om ett specifikt system får du däremot vara beredd på att det kan vara en annan nivå i just det systemet som avses. Systemen är i allra högsta grad levande och under ständig utveckling. All information i det här inlägget är aktuell i mars 2020, men kan bli delvis inaktuell längre fram vid större ändringar i något av systemen.
Kort bakgrund
Att korrekt dela in världens (eller till och med bara ett lands) alla företag i ett begränsat antal grupper är en utmaning som har skapat problem sedan en lång tid tillbaka. Statliga myndigheter behöver hantera detta på ett sätt, för att kunna samla in, analysera och presentera statistiska data för sitt lands ekonomi. Här i Europa finns sedan 1948 ett system vid namn “Statistical Classification of Economic Activities in the European Community” (NACE), vilket bygger på “International Standard Industrial Classification of All Economic Activities” (ISIC), som tillhandahålls av FN. De flesta länder har sedan skapat en egen indelning, men som till stor del utgår från ISIC eller NACE. Vårt lokala system här i Sverige heter till exempel “Standard för Svensk Näringsgrensindelning” (SNI).
På andra sidan pölen hette motsvarande system förut bara “Standard Industrial Classification” (SIC), och är också ett av de äldsta systemen som fortfarande är i omlopp. Olika begränsningar gjorde sedan att SIC till stor del ersattes av “North American Industry Classification System” (NAICS), ett system med 20 sektorer som är enhetligt mellan Kanada, USA och Mexiko. Det var delvis ett behov av att kunna ta hänsyn till en mer globaliserad ekonomi som gjorde att det rådande systemet i USA gick från SIC till NAICS.
Eftersom Nordamerika på intet sätt motsvarar majoriteten av den globala ekonomin fanns det för lite mer än 20 år sedan fortfarande inget globalt, standardiserat sätt att dela in bolag på, som skulle kunna passa kommersiella (och framför allt finansiella) intressen. Kort efter att NAICS introducerades på marknaden kom därför en ny typ av indelning, denna gång för att specifikt kunna tillfredsställa dessa…
GICS
Exempel på screeners som använder GICS: Finbox, Portfolio123, Stock Piper, Valuesignals
1999 lanserade Standard & Poor’s (S&P) tillsammans med Morgan Stanley Capital International (MSCI) systemet med stort S: Global Industrial Classification Standard (GICS). GICS har sedan blivit en de facto-standard och är det föredragna systemet inom allt du kan tänka dig (rådgivning, tillgångsallokering, förvaltning m.m.). Majoriteten av alla globala tillgångar som förvaltas passivt genom diverse indexföljande ETF:er styrs av den indelningen. Kort sagt: GICS har inflytande på en stor del av alla köp- och säljflöden på marknaden.
Det som har varit kännetecknande för GICS är att framför allt sektorerna inom konsumentvaror har utformats efter deras cyklicitet. Med Consumer Staples (Dagligvaror) får du exponering mot de bolag som producerar varor och/eller tjänster som har en helt okej efterfrågan även i en recession. I den andra konsumentsektorn, Consumer Discretionary (Sällanköpsvaror), kan du däremot räkna med att bolagens produkter får en märkbart lägre efterfrågan vid sämre tider, och att bolagen därför väntas få det kämpigt framöver.
GICS har sett ut på i princip samma sätt sedan det introducerades. Det stora undantaget är ökningen från 10 till 11 sektorer i augusti 2016 då Real Estate bröts ut från sektorn Financials. En del större ändringar gjordes även under hösten 2018, då Telecommunication Services bytte namn till Communication Services, och en del media- och IT-relaterade bolag från andra sektorer (Disney, Netflix, Alphabet, Facebook) flyttade in dit. Disney och Netflix hade tidigare legat under den cykliska sektorn Consumer Discretionary. Jag kan hålla med om att sådana tjänster allt mer blivit en självklar del i de flesta hushåll, och inte längre kan anses särskilt cykliska. Det är snarare i tider av kraftiga börsnedgångar och allmän depression (eller karantän) som folk lär söka tröst på ställen där de kan fly vardagen och tänka på något annat ett tag.
Snart efter att GICS lanserades började så andra aktörer inse att “här finns det pengar att tjäna”.
S&P/MSCI licensierar förstås den information som motsvarar GICS, så de är definitivt inte några altruister.
ICB
Exempel på screeners som använder ICB: CNBC, Financial Times (OBS! FT använder fortfarande en gammal variant av ICB, utan de ändringar som gjordes under 2019)
Även fast detta system inte var först ut som konkurrent till GICS så är det helt klart det mest välkända alternativet. FTSE Group och Dow Jones Indices lanserade under 2005 det som kallas för Industry Classification Benchmark (ICB). Efter ett par år (2011) sålde Dow Jones av sin andel och började använda ett eget system som de kallar Dow Jones Classification System (DJICS) (vilket i princip har varit en kopia av ICB, med endast mindre skillnader). Ända sedan dess har Dow Jones pratat om att överge DJICS och istället låta alla deras index byta till GICS. Både 2013 och 2019 var förslaget uppe på tapeten, men blev nedröstat.
Genom ett uppköp slogs FTSE Group ihop med Russell Indexes, som vid den tidpunkten använde ett eget system (surprise, surprise) vid namn Russell Global Sectors (RGS). Under 2019 integrerades sedan RGS i ICB i samband med andra omfattande ändringar i ICB, så det systemet används inte längre.
Jag kommer gå in mer på detaljerna kring de ändringar som har skett i nästa inlägg, men trenden i både ICB och DJICS är att de hela tiden tenderar att gå mer och mer mot GICS, oavsett hur de själva väljer att motivera ändringarna. Samtidigt får det erkännas att ICB också är lite nytänkande, i och med att det är det enda system som har en helt egen underkategori för marijuanaproducenter.
Även om det i princip inte finns några screeners som använder ICB har alla dessa ändringar fått en stor påverkan på marknaden. Det är trots allt mängder av index som använder den indelning som tillhandahålls av ICB (bland annat index från FTSE Russell, NASDAQ, STOXX och Euronext).
TRBC
Exempel på screeners som använder TRBC: MarketScreener, MSN, Reuters, Stockopedia
Ett annat, väldigt utbrett system (även om det sällan nämns när jämförelser mellan dem görs) kom faktiskt före ICB. Det var det stora mediakonglomeratet Thomson Reuters som 2004 lanserade det som lite egenkärt kallas för Thomson Reuters Business Classification (TRBC). Det är här det börjar bli riktigt relevant för många svenska investerare. TRBC är faktiskt det system som har mest likheter med allas vårt Börsdata. Börsdatas dataunderlag kommer till stor del från just Thomson Reuters, men sedan ett par år tillbaka använder de istället ett modifierat system som tydligen ska vara bättre lämpat för Norden.
Snart lanserar vi vår egen #IndustriStandard#BID = Börsdata Industry ID 🥇
— 40procent 20år (@40procent20ar) November 28, 2018
3 ggr fler branscher ger bättre verksamhetsinriktning
Bättre än #ICB & mer anpassad för norden än #GICS
+Självklart superenkelt#Välja#VäljaBort#En#Flera#Allt#Sektorer#Branscher på samma gång 👇 pic.twitter.com/SZ34gTNrl9
Bortsett från namngivningen av en del grupper är den största skillnaden mellan TRBC och Börsdatas BID de som finns i tabellen nedan. Börsdata saknar förstås också en del av de nivåer som Thomson Reuters delar in sina bolag i, vilket känns rimligt med tanke på antalet bolag i Norden.
TRBC är för övrigt det system som är överlägset mest ambitiöst. I både GICS och ICB består den sista nivån av 150-170 Sub-Industries/Subsectors. Efter motsvarande kategori för Thomson Reuters (med 143 Industries), har de slagit till på stort och skapat ytterligare en underkategori med över 800(!) bolagstyper (Activities). Det här är alltså en våt dröm för dig som alltid har velat investera i bolag som uteslutande sysslar med alternativmedicin, epoxiharts, musselodling, gummiträdsodlingar, djurkläder(!), halalslakt eller många andra extremt nischade saker. Fantastiskt. Men också lite överdrivet.
TRBC har många likheter med GICS, sett till innehållet i de olika sektorerna och industrierna. Däremot är TRBC ett mer robust och transparent system än något av de andra, då både GICS och ICB i viss mån tillämpar subjektiv bedömning av bolag med verksamheter i fler än ett område (nämns mer i nästa inlägg). TRBC har också klassat långt fler värdepapper än GICS (ca 250 000 mot GICS 58 000, siffror från 2020). Det låter som en extremt stor skillnad, men GICS täcker ändå in 95 % av världen, sett till marknadsvärdet på värdepapperna.
En förkrossande majoritet av alla jämförelser tar alltså endast hänsyn till GICS och ICB. I undantagsfall nämns även TRBC, trots att det idag börjar bli riktigt välanvänt och har många fördelar. Är vi då nöjda där? Nja… Det finns faktiskt ytterligare ett system, som brukar få alldeles för lite (eller ingen) uppmärksamhet så fort det skrivs något om detta…
MCS
Exempel på screeners som använder Morningstars system: Morningstar, Tiingo, Yahoo Finance, YCharts
Morningstar Global Equity Classification Structure (som jag i brist på annan information har valt att kalla MCS) är nu inne på sitt tionde år, och används i större utsträckning än en kan tro. Redan från början var de ganska förutseende, och skapade en del kategorier som känns minst lika relevanta idag som för 10 år sedan. Faktum är att de var först ut med att låta Real Estate vara en egen sektor, något som TRBC fortfarande inte kommit fram till. De gör även en noggrannare indelning inom en del andra Industry Groups och Industries, med olika grupper för globala och lokala banker, en egen Industry för Financial Exchanges (Handelsplatser/Börser), samt en indelning inom Utilities, beroende på om de är reglerade eller inte. Alla dessa saker är sådant som övriga system inte gör alls, eller har implementerat först på senare år.
Morningstar har även en väldigt tydlig indelning mellan hur konjunkturkänsliga olika sektorer är, och delar till och med in det som är den översta kategorin i de andra systemen (Sectors/Industries/Economic Sectors), i ytterligare en överkategori. De 11 sektorerna delas alltså in i någon av supersektorerna Cyclical, Defensive eller Sensitive.
I övrigt har Morningstars system stora likheter med de andra. Jag antar att är en hel del pengar inblandat i licensieringen av dem, annars känns det lite poänglöst att lägga tid på att skapa ett nytt system som till stor del ändå liknar på redan existerande.
Sammanfattning
Det jag har gått igenom hittills skulle kunna sammanfattas med följande illustration. Precis som tidigare är det min egen tolkning av hur systemen hänger ihop och åt vilket håll utvecklingen går (även om de olika aktörerna säkert skulle hävda att de minsann har skapat sina system utan alltför många influenser från andra system).
Det är möjligt att Börsdata själva skulle påstå att BID snarare kommer ur GICS eller kanske ICB, men som jag kommer visa i det tredje inlägget har åtminstone de sektorer jag tittat närmare på där mest gemensamt med TRBC.
I nästa inlägg går jag in mer på skillnaderna mellan de olika systemen, och om det finns ytterligare alternativ för den som inte riktigt tycker att de fångar det som just du är ute efter. Det tredje (och sista?) inlägget blir mer konkret om hur allt detta egentligen påverkar dig som privatinvesterare (om det överhuvudtaget gör det).