Tankesätt för att lättare hålla i en kvantitativ strategi

I min senaste månadsrapport nämnde jag att fortsatta nedgångar för en aktie som redan har tappat en del får en allt mindre effekt på portföljens totalavkastning. Jag tänker beskriva något exempel kring detta här, och hur den medvetenheten kan underlätta för en att hålla i en kvantitativ strategi med ett eller flera svarta får. Men först tänkte jag också illustrera det faktum att en aktie som har gått ned otroligt mycket tyvärr i princip är en förlorad investering.

 

Önskedrömmen om att återhämta förluster

I lägen där vissa aktier bara fortsätter att tappa, dag efter dag, kan det vara frestande att bryta sin strategi och sälja dem i förtid. Vissa strategier kanske till och med använder sig av stop-loss för att kunna komma ur fallande aktier innan kapitalet helt har eroderat bort. Och med all rätt, en aktie som har tappat väldigt mycket behöver ju trots allt öka i värde med så mycket mer bara för att komma tillbaka på break even. Det illustreras väldigt tydligt med tabellen nedan. Idén till tabellen kommer inte från mig, utan jag råkade på den för en tid sedan när den florerade runt på Twitter.

Vid stora nedgångar blir den procentuella uppgång som krävs allt mer extrem (och osannolik). För många hade det därför varit bättre att i ett tidigt skede ta förlusten och lägga pengarna i en annan aktie/fond som har bättre utsikter framöver. Jag har själv gått i den fällan flera gånger (utanför mitt kvantitativa investerande) och förlorat stora belopp på att envist hålla kvar (och till och med öka), bara för att i slutändan erkänna mitt misstag och ta en avsevärd förlust. Investerar man utan bestämda regler för innehavsperiod och har den mentala styrkan att ta en förlust tidigt ska man absolut göra det.

För de som liksom jag investerar enligt väldigt hårt styrda regler så är det däremot inget alternativ att sälja en aktie bara för att den har tappat i värde. För mig spelar det ingen roll om den tappar 50 % en månad efter att jag köpte den, jag kommer banne mig fortsätta hålla i den i ytterligare 11 månader, till dess att strategin talar om för mig att det är dags att rebalansera portföljen. De som tycker det är ett urbota korkat sätt att investera på och att man måste ha en flexibilitet i sin strategi för sådana situationer kan sluta läsa nu. Jag räknar med att följa mina uppsatta regler till punkt och pricka och är övertygad om att småtummande på reglerna bara för att enskilda aktier går dåligt endast leder till lägre långsiktig avkastning. Det blir åtminstone svårt att låta bli fortsatta småjusteringar när man väl har börjat tumma på reglerna. Tiden får utvisa om jag har valt rätt väg i att försöka vara så passiv som möjligt i dessa strategier.

Det var egentligen inte riktigt det jag hade tänkt ta upp här, men jag ville klargöra att den situation jag beskriver nedan riktar sig till de fall där det inte är ett alternativ att sälja en aktie utifrån den kortsiktiga kursutvecklingen.

 

Stigande/fallande kursers påverkan på totalavkastningen

Om du endast har två innehav som båda utgör en lika stor vikt av din portfölj, den ena av dem går upp 1 % (Aktie A) medan den andra går ned 1 % (Aktie B), hur förändras det totala värdet på portföljen? Inte alls förstås, om båda från början var värda 1000 kr så är den ena nu värd 1010 kr och den andra 990 kr. Totalt sett har du fortfarande lika mycket kapital i portföljen, men med en annan fördelning mot tidigare. Förskolematte? Kanske det, men det är härifrån som det börjar bli intressant.

Om samma aktier fortsätter att, dag för dag, gå upp respektive ned 1 % så får Aktie B ett allt lägre inflytande på portföljen. Så snart innehaven inte är perfekt balanserade kommer fortsatta upp- eller nedgångar att påverka portföljen olika mycket. Aktier sjunker eller ökar ju i relation till föregående dags stängningskurs. Aktier som brukar gå upp eller ned med 0-5 % om dagen kommer fortsätta att gå upp eller ned med 0-5 % om dagen, även om kursen har dubblerats eller halverats. En enprocentig nedgång idag kan därför mycket väl motsvara en nedgång på 0,5 % för en månad sedan när kursen stod mycket högre.

Vi tar min Magic Formula-strategi som exempel. I den har jag bland annat Fingerprint, som inför deras senaste vinstvarning hade tappat 30 % från min inköpskurs. Nedgången den dagen landade på 15 %, men för min del motsvarade det en nedgång från inköpskursen på 10 %. Tack vare att jag hade andra aktier som gick upp den dagen (inte alls med lika mycket, men från en högre nivå) landade portföljen på ± 0 %. Oktober visade sig faktiskt bli den bästa månaden för strategin sedan mars i år (då den dopades av alla utdelningar som trillade in).

Föreställ dig att du har två aktier som varje dag går upp respektive ned med 1 %. Den aktie som går upp kommer förstås att varje dag öka i värde med mer än vad den andra aktien minskar. Därför kan framtida nedgångar i Aktie B ganska lätt vägas upp av mindre uppgångar i Aktie A. I bilden nedan har den ena aktien gått upp med 1 % varje dag, medan den andra har gått ned med 1 % varje dag. Efter 41 dagar har Aktie A gått upp med 50 % från inköpskursen. Samtidigt har Aktie B “bara” tappat 34 %. Det krävs ytterligare 28 dagar med 1 % nedgång för att den ska halveras.

Den som kollar på utvecklingen för de enskilda aktierna kommer varje dag se samma procenttal som lyser rött respektive blått. Men efter 41 dagar har portföljen trots det ökat i värde med 8 %! Och det är det som är det fina med att sprida riskerna en del genom att ha en korg av aktier istället för enstaka. Ta ett steg tillbaka och se portföljen som en enhet. I en kvantitativ strategi kommer du aldrig komma ifrån att vissa aktier blir riktiga förlustaffärer. Men under en tjurmarknad kan nedgångar ganska enkelt vägas upp, och jag upplever att det blir lättare att låta portföljen vara när jag kan fokusera på att den ändå ökar i värde, trots att enskilda aktier sjunker. Och sjunker. Och sjunker.