Jag kände att jag ville göra ett till inlägg om Trending Value, med lite tankar som inte passade in i mitt förra inlägg. Det blev långt nog som det var…
Jag har funderat väldigt mycket kring vilken variant av Value Composite som jag ska använda mig av. I somras/höstas hittade jag som tur var ett förberett dokument för att sortera bolag på Stockholmsbörsen efter Trending Value: (OBS! Inlägget finns tyvärr inte kvar längre).
http://www.tradevenue.se/Investerarfysikern/uppdatering-av-value-composite-verktyget-till-b%C3%B6rsdata
Ett stort tack till både Investerarfysikern som delade med sig av det och framför allt till skaparen av dokumentet!
När jag först upptäckte dokumentet fanns bara bolag från Large och Mid Cap med (det har sedan dess uppdaterats för att även inkludera Small Cap), och eftersom Börsdata ännu inte hade påbörjat sin massiva införa-nya-funktioner-kampanj så fanns inte alla nyckeltal med för att det skulle vara möjligt att använda någonting annat än Value Composite One. De senaste månaderna har det dock dykt upp en hel del nya funktioner på Börsdata som har gjort det möjligt att med lite trixande kunna få fram även andra varianter. Jag har sedan dess gjort olika versioner av Trending Value-dokumentet, där jag har tänkt att se hur olika portföljer presterar under det kommande året.
Ett år är förstås alldeles för kort tid för att jag ska kunna använda det som underlag för hur portföljen ska se ut vid kommande rebalanseringar, så jag hoppas att jag inte lockas till att göra ändringar i den strategi som jag nu har påbörjat. Däremot kan det på längre sikt vara intressant att se hur de olika varianterna går (så att jag sen kan gräma mig lite extra för att jag valde “fel” screen i början :) ).
De Trending Value-portföljer med olika varianter av Value Composite som jag tänker hålla koll på är:
- Value Composite One
- Value Composite One + Dividend Yield
- Value Composite Two
- Value Composite Two – P/B
Innehav (i den ordning de dök upp i screenern)
För Value Composite One och Value Composite Two dök Transcom WorldWide upp på plats 3 respektive 2. Tack vare att jag har den i en annan portfölj så visste jag att de i december fick ett uppköpsbud av Altor. De största ägarna har accepterat budet och i dagarna kom det ett pressmeddelande att Altor inte tänker höja budet. Det finns alltså en väldigt begränsad uppsida i Transcom och den riskerar dessutom att försvinna från börsen inom kort. Sådana bolag sorterar jag förstås bort, men det visar vikten av att kolla upp varje bolag innan jag tar med det. Det innebär också att Value Composite One + Dividend Yield och Value Composite Two slutar med samma uppsättning bolag. Enda skillnaden mellan metoderna är att den senare även räknar med återköp (Buyback Yield). Eftersom det inte görs tillnärmelsevis lika många återköp i Sverige som i t.ex. USA så är det inte oväntat att den har ett väldigt litet inflytande. Med fler bolag kanske skillnaden hade blivit större.
Eftersom jag inte köper dessa på riktigt kommer jag inte kunna ha så stor noggrannhet i den avkastning de teoretiskt skulle ha gett efter 1 år, utan den får baseras på stängningskursen den 1/3 2017 samt den direktavkastning som gällde det datumet (med antagandet att alla ger utdelning innan rapporten för Q1 släpps).
Det är också värt att nämna att en portfölj baserad på Trending Value inte kan göras hur stor som helst. Efter att ha exkluderat sektorn Fastighet & Finans samt vissa övriga bolag utifrån avsaknad av siffror eller negativa värden på vissa nyckeltal återstår endast ca 230-240 st (av Stockholmsbörsens ca 300 st). De 10% som är lägst värderade blir då ca 23-24 st. Efter det ska de dessutom sorteras efter momentum… För att kunna ha en portfölj på 20 bolag eller fler skulle jag antingen behöva ta med andra listor (First North, Aktietorget o.s.v.) eller välja ut fler än bara “top decile”, som förespråkas av skaparen till metoden. Annars får jag inte med “Trending” i Trending Value. Dokumentet som jag använder hämtar en del uppgifter från Google Finance, där de alternativa marknadsplatserna i Norden inte finns med. Att ta med dessa skulle alltså kräva väldigt mycket extra manuellt arbete, vilket också frångår en del av syftet med strategierna (att de inte ska ta för mycket tid i anspråk).
Den här gången hade jag lite tur i att alla 12 hade positivt momentum, men många andra gånger får jag räkna med att vissa jag köper inte har det.
Många saker att tänka på som sagt, men för min egen del visar det sig att jag har valt precis lagom antal bolag att ha i min portfölj. Alternativet skulle kunna vara att göra en screen varje månad och endast köpa 1-3 bolag i taget.
Varför just Value Composite Two – P/B?
Value Composite Two har visat sig ge högre avkastning kombinerat med en lägre volatilitet än Value Composite One. Det finns även en Value Composite Three, där Shareholder Yield ersätts med endast Buyback Yield. Den ska då ge en marginellt högre avkastning, men med en högre Sharpe-kvot och volatilitet än Value Composite Two.
En ganska ny artikel av O’Shaughnessy Asset Management visar dessutom att när återköp börjar räknas med minskar (och motverkas) effekten av att ta med P/B. Sammanfattat kan man säga att när bolag återköper aktier ökar deras P/B, medan andra nyckeltal sjunker. Omvänt gäller för bolag som emitterar nya aktier, där P/B sjunker och får dem att se mer attraktivt värderade ut samtidigt som andra nyckeltal berättar en annan historia.
Med endast 12 bolag i portföljen blir ändå inte skillnaden så stor oavsett vilken variant av Value Composite som jag använder. Men jag kan inte låta bli att göra det där lilla extra, även om det kanske tar flera år innan det ger resultat.