Innehavsperiod och startdatum
Vi kommer att behålla bolagen i en portfölj i 12 månader. Sedan screenar vi fram en ny uppsättning bolag enligt respektive strategi och håller dessa under nästkommande 12 månader. Om något bolag dyker upp igen vid en årlig rebalansering får det stanna kvar, men innehaven likaviktas så att de efter varje år utgör en lika stor del av portföljen.
De fyra portföljerna rebalanseras under den första handelsdagen en viss månad, uppdelat på följande månader:
- Portfölj 1: Mars
- Portfölj 2: Juni
- Portfölj 3: September
- Portfölj 4: December
Poängen med att inte starta dem samtidigt är flera:
1. Minska risken för att “tajma marknaden fel” genom att bara agera vid en enda tid på året
En snabb och högst ovetenskaplig jämförelse i Börsdatas verktyg för t.ex. Magic Formula, visar att avkastningen skiljer sig åt med 5-6 %-enheter beroende på vilken månad portföljen startas (10 bolag under perioden 2001-2016). Över tid är det ofantligt mycket och något vi hoppas kunna minska risken att drabbas av. I bilden nedan visas utvecklingen för en portfölj med 10 000 i startkapital som under 30 år antingen avkastar 10% per år (blå linje), eller 15% per år (röd linje). Med ett större startkapital och ett regelbundet månadssparande blir skillnaderna betydligt större än så.
Poängen är alltså inte att undvika en viss månad baserat på historisk avkastning, utan att minimera den påverkan ett startdatum tydligen kan ha på den långsiktiga avkastningen genom att starta portföljerna vid olika tider på året. Visserligen kommer vi knappast gå tillbaka och göra backtests på strategierna, med start från andra månader än vad vi har valt, men vi kan ändå inte låta bli att försöka ta hänsyn till så mycket som möjligt redan nu från början.
Resonerar jag ytterligare kring det här så kan jag i ärlighetens namn egentligen inte räkna som om vi skulle starta vid fyra tillfällen under året, eftersom det handlar om upp till fyra olika strategier. Det kan därför likställas med att varje strategi ändå bara kopplas till en enda månad. Samtidigt kommer alla strategier ha en grundtänk som utgår från värdeinvestering, så de har mycket gemensamt med varandra.
2. Vill kunna vara aktiv
Vi tror också att det blir lättare att hålla oss till strategierna om vi får vara inne och peta någonstans mer än en gång per år. Jag håller i detta för att jag samtidigt tycker att det är en väldigt rolig hobby, så tanken på att få sammanfatta det senaste året för någon av portföljerna fyra gånger per år lockar. Det skulle bli alldeles för tråkigt att bara se över 0-2 innehav varje månad om vi skulle använda oss av en enda strategi med årlig eller månatlig översyn.
3. Lägre risk?
Jag föreställer mig att flera strategier också gör att vi minskar risken att ha flera år i följd där vi underpresterar mot index. Enskilda strategier kan (och kommer!) förstås råka ut för det, men det vägs förhoppningsvis upp av övriga strategier, då de bör fungera olika bra i olika börsklimat.
4. Avslut av rapportperioder
Slutligen sammanfaller det med att varje rapportperiod precis har avslutats (förutom om ett bolag har ett brutet räkenskapsår). Vi hoppas kunna fånga upp bolag tidigt efter bra rapporter innan de har hunnit uppvärderas under en eller flera månader. Omvänt gäller förstås också att ett bolag som precis gått in i en svacka och nyligen nedvärderats en del (så att den fångas upp av en screener) riskerar att fortsätta ned under lång tid framöver…