Applying Value goes to America! Strategi 3 – Consumer Staples

Supermarket_2_2.jpg

Nu startar jag den tredje portföljen! Den här gången tänker jag bege mig till andra sidan pölen för att hitta bolag.

Liksom min Trending Value-strategi är även denna hämtad från “What Works On Wall Street” av James O’Shaughnessy. Jag har valt den för att ha en strategi som kan fungera lite som en stabil grund i mitt investerande, och förhoppningsvis agera krockkudde under en längre björnmarknad.

 

Vad är egentligen Consumer Staples?

I kategorin Consumer Staples (eller Dagligvaror som det heter på svenska) ingår företag som tillverkar och säljer de mest nödvändiga av produkter. Produkter som återfinns längst ned i behovspyramiden och som varje människa behöver för att överleva. Med det menas mat och dryck, men i kategorin ingår även hushållsprodukter/hygienartiklar och tobaksprodukter. Hur nödvändiga de senare är kan diskuteras, men hur som helst finns det alltid en stabil efterfrågan på dessa och de är därför icke-cykliska. De tenderar att fortsätta gå bra (eller åtminstone mindre dåligt än övriga sektorer) när den ekonomiska tillväxten saktat in, börscykeln nått sitt slut och marknaden börjar vända nedåt.

Novel Investor Sector Returns TableSource: Novel Investor

Avkastningen från sektorindexet i bilden ovan är bra nog, speciellt med tanke på att det största tappet under perioden “endast” slutade på -15,4%, mot -37,0% för S&P500. Att inte förlora pengar är ju som bekant Warren Buffets första investeringsregel: “Rule No. 1: Never lose money. Rule No. 2: Never forget rule No. 1”. Vad kan då vara tryggare än att investera i en av de sektorer med lägst (historisk) nedsida?
(Det ska tilläggas att jag även i den här portföljen endast kommer att ha 12 innehav, så en klart högre volatilitet än mitt jämförelseindex är förstås att vänta)

Avkastning för en hel sektor i all ära, men nog måste det väl gå att sålla lite bland bolagen för att öka ens avkastning? O’Shaughnessy visade i sin bok att genom att endast investera i delar av sektorn kunde resultatet höjas markant, beroende på vilka nyckeltal som användes. Det nyckeltal han konstaterade fungerade bäst på denna sektor är det som jag kommer att tillämpa i min strategi. Ytterligare några nyckeltal kommer ligga till grund för mina jämförelseportföljer.

 

Tillvägagångssätt

Vid en första anblick är det här en av de enklare kvantitativa strategierna att implementera eftersom den håller sig till en sektor och bara använder sig av ett enda nyckeltal, nämligen Shareholder Yield. Det här är en sanning med modifikation eftersom Shareholder Yield i sin tur utgörs av Dividend Yield (direktavkastning) + Buyback Yield (återköp av aktier). De flesta screeners saknar dessutom information om återköp av aktier. Försök utöver det att hitta en screener som använder sig av “rätt” branschklassificeringssystem, med den sektorindelning som O’Shaughnessy gör i WWOWS. Jag kommer skriva mer om problematiken med att försöka hitta lämpliga screeners för dessa strategier i ett senare inlägg, så jag går inte in mer på det här.

Kortfattat gäller följande regler för denna portfölj:

  • Ingår i sektorn Consumer Staples (enligt GICS sektorindelning)
  • Handlas på någon av följande marknadsplatser: NYSE, NYSE MKT LLC (tidigare AMEX) eller NASDAQ
  • ADR (förvaringsbevis) räknas med, OTC-handlade bolag exkluderas
  • Minsta marknadsvärde på $50 miljoner
  • De 12 bolag med högst Shareholder Yield köps och behålls i 12 månader

Till skillnad från boken kommer jag inte följa O’Shaughnessy’s “red flags” som gäller för alla strategier rörande uppköp, minskad/indragen utdelning eller stop-losses (s. 56 i WWOWS). Om det kommer fram att ett bolag har friserat siffrorna eller begått grövre lagbrott kommer jag bestämma mig från fall till fall hur jag gör. Jag skulle annars behöva hålla koll på bolagen på en helt annan nivå än jag planerar att göra nu, så det skulle motsäga en del av syftet med strategierna.

 

Årets lista:

För att få fram denna lista använde jag Portfolio123 (ledsen Börsdata, kanske nästa år :) ). Portfolio123 erbjuder en trialperiod på 15 dagar då det går att använda större delen av deras tjänst. Det går inte att göra back-tests längre än 5 år tillbaka, men jag har ändå bara utnyttjat den för screenerns skull.

Det blev en väldigt blandad lista den här gången. Jag har både köpt bolag som verkar gillas av marknaden för tillfället, men även några jokrar som har sjunkit en hel del på sistone (därav den höga direktavkastningen på t.ex. G. Willi-Food).

Det känns lite extra skönt att starta den här portföljen just nu eftersom dollarn har tappat en hel del mot kronan sedan toppen förra december (-15%). Växelkursen spelar förstås ingen roll i en långsiktig strategi (alla upp- och nedgångar i växelkursen jämnar ut sig på sikt), men det är ändå lite trevligt nu när jag startar portföljen. Det hade känts tyngre att starta den när dollarn var som starkast.

 

Kan jag förvänta mig samma utveckling för sektorn framöver?

Avslutningsvis: Den här sektorn kretsar på det stora hela kring giganterna inom konsumentprodukter. Tror jag att dessa kommer att ha lika stora konkurrensfördelar framöver som de har haft historiskt sett? De kommer absolut fortsätta ha stort inflytande på vår konsumtion, men möjligtvis allt mindre allt eftersom folk i större utsträckning influeras av “ambassadörer” för trendigare produkter på sociala medier och inte bara köper de mest välkända produkterna som har funnits på marknaden i decennier (något som kan gynna bolag som satsar på annonseringsnätverk). Att t.ex. investera i ett marknadsviktat sektorindex känns därför i det här läget som fel väg att gå om målet är att hitta de bolag inom sektorn med ljusast framtidsutsikter.

Lyckligtvis går denna strategi inte ut på att försöka hitta företag med störst vallgrav. Nykomlingar med starkt trendande varumärken lär (tyvärr) heller inte fångas in, utan det blir lite mer mellanmjölk av det hela; bolag som är tillräckligt etablerade för att kunna hålla en generös utdelnings- eller återköpspolicy, men inte nödvändigtvis förlitar sig på denna för att skapa värde åt aktieägarna. Med det sagt så kommer en del av bolagen som screenas fram säkerligen höra till de största av de största, men förhoppningsvis med en bra mix av mindre bolag som inte är lika uppmärksammade av marknaden. Det är även en av anledningarna till att jag valde en lägre gräns för minsta marknadsvärde än vad som används i boken.

Rätt sållat tror jag att sektorn även fortsatt kommer kunna vara en ”trygg hamn” för investerare som söker bra riskjusterad avkastning. Det återstår att se om just Shareholder Yield är rätt väg att gå de kommande åren.

 


Jag skrev ett inlägg förra veckan om mobilabonnemang och om att läsa det finstilta innan man tecknar avtal. Det blev otroligt välbesökt (jag kanske borde skippa hela det här aktietramset och bara satsa på bredare ämnen :) ). Där nämnde jag att jag en tid framöver kommer ha med en tipslänk i slutet på inläggen. Genom att teckna ett abonnemang hos Vimla via den länken kan man få rabatt på sin månadskostnad. Dessutom kan man sprida sin egen länk vidare till vänner och familj och sänka sin kostnad ytterligare. Använd gärna länken om du funderar på att byta operatör till någon billigare, så sparar vi båda några slantar på det!

Vimla tipslänk – få 10 kr i rabatt på din månadskostnad

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *